Babblarna är figurerna för småbarn som blivit något av ett fenomen sedan de först introducerades år 2008. Det finns nog inte många som inte stött på dessa figurer eller i alla fall har hört talas om dem. För de som har små barn har de blivit något av ett hushållsnamn och ibland också något av ett lätt irriterande ledmotiv som ständigt finns närvarande i livet. Små barn älskar nämligen dessa figurer som främst ägnar sig åt att sjunga sånger. För vuxna är det kanske inte riktigt lika underhållande eftersom dessa sånger baseras på repetitiva ljud och därmed också kan bli en aning tjatiga.
Baserade på en träningsmetod för språkträning
Även om Babblarna blev kända för den stora allmänheten först 2008 så har de faktiskt funnits med mycket längre än så. Redan på 1970-talet skapades förlagorna som Babblarna baseras på av en professor i språkpedagogik – Iréne Johansson. Hon utvecklade den så kallade Karlstads-modellen där Babblarna var en del. Denna modell används för att träna små barn som har tal- eller språksvårigheter eller kommunikationsproblem. Figurernas syfte är att hjälpa barn att träna på olika språkljud. Detta gör man genom att barnen upprepar de namn som figurerna har – Dadda, Babba, Bobbo, Diddi, Doddo och Bibbi.
Så blev de till småbarnens favoriter
Så småningom blev Babblarna alltså de små barnens absoluta favoriter. Bättre kan det ju knappast bli- barnen underhålls samtidigt som de får pedagogisk talträning redan från ung ålder. Det var en annan kvinna som överförde Babblarna från Karlstads-modellen till en annan form och började använda dem i böcker och korta filmklipp. Anneli Tisell saknade bra pedagogiska program för sina barn och skapade då ett eget med hjälp av Babblarna. Sedan dess har succén blivit ett faktum och numera finns dessa figurer överallt – som film, i Youtube-klipp, som gosedjur och mycket mer.